Trööött jag bliiir.

I dörröppningen in till bion 

En dam som jobbar där: "... Ska du på bio? Kan du gå något själv eller sitter du i den där? ..Du vet väll att det inte är anpassat?"
Jag: "Ja Vi Ska På Bio." *kryper upp för trappan*
Vid kassan (min kompis står före mig i kön och ska betala Sin biljett).
Kassören: Ska Hon sitta i den där eller vanlig stol? Betalar Hon själv? 

Maria tittade på mig varav jag svarade på frågan själv, försöker ignorera att kassören helt pratade över ryggen på mig. 

 

Ja förstår att hon som jobbar där inte menade något illa, men det känns inte direkt bra för mig som sitter där i rullsolen.  Jag har ett namn, du kan prata med mig. Och ja, om jag öppnar dörren in till bion trots att jag ser att det är en lång trappa in är det väll klart jag ska på bio.

Sitter inte här och klagar bara för att, utan liknande saker händer så fort jag åker utanför huset och det är, faktiskt, lite skrattretande hur folk reagerar när det kommer någon som bryter det normala. 

 

Precis som det här med "Hemmakväll". (<-- klicka för att komma till ett tidigare inlägg) 

Igår kväll, efter bion bestämde jag och min vän oss för att köpa godis. En av få ställen som är öppet på kvällen är just Hemmakväll. De har stort utval av godis, man kan hyra filmer och köpa spel. Perfekt. Men, tyvärr tyvärr, så är det ett enda stort trappsteg, eller hög kant kanske beskriver det bättre, precis där man ska gå in. Där på sidan av dörröppningen står det en sån där skylt, där handikapp gubben visas är det ett kryss över som för att klargöra att rörelsehindrade inte tar sig in där. 

 

Igår kväll fick jag återigen kliva ur rullsolen och kräla in i butiken, varav min kompis fick bära rullsolen upp medan folk i butiken kollar för att se varför en människa kommer krypande på golvet. Han som står i kassan ser klart och tydligen vad som händer men angagerar sig inte ens att hjälpa till att hålla upp den tunga dörren. Visst, han har väll lärt sig att jag inte vill ha hjälp. Men efter att både jag och föräldrarna pratat med dem om att de borde skaffa ramp på händer det ändå inget. 

Lika så på cafèet, det jag skriver om i tidigare inlägg. Tror ni de skaffat någon ramp? Nope. Har bussarna gjort något för att jag ska kunna åka? Nej. Har de andra butikerna gjort något? Nope. 

Enda skillnaden som blivit i stan sedan ett och ett halvt år tillbaka är att de satt stolpar i mitten av rulltrappan så man inte ska kunna åka där, och så har de byggt en ramp på bryggan. Annars står det som vanligt still i den lilla kommunen. 

 

Och som vanligt stannar jag helst hemma där jag vet att allt funkar. Där jag slipper folk som glor, blöta äckliga trappor, oangagerade busschaufförer och tanter som pratar över ryggen på en. Därför, just därför trivs jag bäst hemma. 

                                          

              

 

 

Edit: Något som blivit förbättrat sedan förra inlägget skrivs är att de på Hagmyren har fixat ramp in till inskrivningen och ridhuset har även de bygt ramp så man kommer upp på läktaren. 

Tummen upp till hästsporten!