Visste ni föresten att jag fick min första vagn i julklapp? Minns såå väl hur jag skrikigt och bölat såå mycket bara någon dag innan jul för att jag inte kunde göra något med Bella längre. Hon var liksom mitt allt och helt plötsligt kunde jag inte längre rida, jag satt i rullstol och min ponny "stod bara där ute och blev fet". Minns att det sista jag skrek innan jag gick och la mig var att det var lika bra att sälja min bästa vän. Minns såå väl hur ont det gjorde att säga det.
Och tro det eller ej, men mitt i natten bar familjen upp en hel rockard upp för trappen och in genom dörren på mitt rum. Ta-daa - en vagn till den ledsna Matilda! Några dagar innan jul som plåster på såren ..
Tänka sig att den julklappen har gjort så mycket för mig i alla dessa år.. Körningen, hästarna och travet har verkligen varit det som har tagit mig uppåt igen när allt har varit som värst. Och det är jag verkligen evigt tacksam för. ♥
Tänk så hur mycket saker som har hänt på 7 år? Resan har varit lång men jag är glad över att ha kommit så långt som jag faktiskt gjort. Målet 2014 är att bli först i Sverige att ta travlicens trots rullsolen. Sen ska jag skaffa mig tränarlicens och sen får vi se hur livet ser ut om ytterligare 7 år..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar